Läkare måste kunna identifiera lungcancer i ett tidigare skede

Den svenska cancervården ligger i framkant inom flera områden. Däremot ses tydliga brister när det gäller rättvis vård, det vill säga skillnad i överlevnad och behandling mellan olika socioekonomiska grupper. Något som går att läsa i Socialstyrelsens rapport ”Öppna jämförelser”. Materialet visar även att en stor del av dagens lungcancerpatienter utsätts för långa väntetider och sena diagnoser. Två faktorer som är avgörande för att kunna bota sjukdomen. En tidig upptäckt är a och o när det gäller lungcancer, påpekar Gunnar Wagenius som är överläkare vid Radiumhemmet, Onkologiska kliniken, på Karolinska Universitetssjukhuset.

– Hälften av patienterna som diagnostiseras i tidig fas kan leva i ytterligare fem år. För de med avancerad lungcancer är femårsöverlevnaden endast fyra procent.

I dag upptäcks majoriteten av lungcancerfall i ett sent skede eftersom sjukdomen är asymtomatisk fram till ett avancerat stadium. Då har tumören vanligtvis redan metastaserat. De gånger som lungtumörer upptäcks i tidig fas handlar snarare om slump, exempelvis att cancern påträffas i samband med en annan undersökning.

– Läkare måste kunna identifiera lungcancer i ett tidigare stadium. Att införa screening skulle kunna vara en värdefull metod för att förhindra avancerad lungsjukdom, säger Gunnar Wagenius.

500 personer kan räddas om året

 Screening för lungcancer är något som har diskuterats i Sverige under flera år. Nyligen kom ämnet till ytan på nytt, vilket beror på resultat från en amerikansk studie. Här undersöktes fler än 50 000 individer som ingår i högriskgruppen för lungcancer, vilket inkluderar rökare och tidigare rökare, med hjälp av lungscreening. Detta skedde med lågdosdatortomografiska undersökningar vilket ger större känslighet för identifiering av tumörer, jämfört med traditionella metoder. Resultatet från studien ligger till grund för att lungcancerscreening nu rekommenderas för högriskgrupper i USA.

– Screening för lungcancer har varit en kontroversiell fråga under lång tid. Tidigare har det inte funnits tillräckligt med vetenskapliga bevis på att metoden är säker. Men nu visar resultatet från den amerikanska studien att dödsfallen i lungcancer minskade med 20 procent tack vare lungscreening, säger Gunnar Wagenius.

Han tror på ett liknande koncept i Sverige, där personer som ingår i högriskgruppen ska kunna få sina lungor undersökta. I dag genomförs screening för flera andra cancerformer, vilket har gett goda resultat. Mammografiundersökningar beräknas rädda cirka 400 kvinnor från att dö i bröstcancer varje år, och för screening av tjocktarmscancer är siffran närmare 500 personer. På liknande sätt skulle uppskattningsvis 400–500 svenskar om året kunna räddas från att dö i lungcancer om de fick möjlighet till screening.

Tillsammans med läkarkollegor i Svensk onkologisk förening och patientföreningen Lungcancerförbundet, har Gunnar Wagenius författat ett brev som uppmanar Socialstyrelsen att utreda frågan om lungscreening på nytt. Nyligen sade Lars-Erik Holm, generaldirektör vid Socialstyrelsen, att tiden var mogen för att åter titta på frågan. 
 
– Beslutet är väldigt positivt. Det är hög tid att en sådan utredning påbörjas i Sverige, säger Gunnar Wagenius.

Att screening kan leda till onödig oro hos patienten, samt att det finns risker med röntgenundersökningar har varit några av Socialstyrelsens argument för att inte införa metoden i Sverige. Den ekonomiska frågan är också av central betydelse. Men Gunnar Wagenius menar att behandlingsmetoden är försvarbar ur ett ekonomiskt perspektiv.

– Visst kommer det innebära höga kostnader i initieringsstadiet. Men upptäcks lungcancertumören i ett tidigt skede kan samtidigt andra kostsamma behandlingar uteslutas. I det långa loppet kommer det att löna sig med lungscreening.

Vad tycker du som läkare om att införa lungcancerscreening i Sverige? Kommentera gärna direkt under artikeln.