Senaste inom prostatacancervården – fler levnadsår med förbättrad livskvalitet
Överlevnaden näst intill fördubblades när patienter med avancerad prostatacancer fick tilläggsbehandling. Det är så pass övertygande resultat att det kan komma att ändra klinisk praxis, menar överläkaren Jan-Erik Damber, som tog del av studien som presenterades under cancerkongressen ESMO.
Det har skett stora framsteg vid behandling av prostatacancer de senaste åren. Vid det virtuella mötet European Society of Medical Oncology (ESMO) 2020 presenterades de senaste fynden. Enligt Jan-Erik Damber, specialist i urologi och seniorforskare vid Göteborgs universitet, var det en studie som stack ut.
Det var Dr. Nicholas James som presenterade uppdaterade, långsiktiga resultat av den randomiserade STAMPEDE-studien, där patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) fick behandling med abirateronacetat utöver standardbehandling med hormonläkemedeel (ADT), jämfört med ADT ensam.
– Man tittade på femårsöverlevnaden, som ökade från 3,8 till 6,6 när patienterna fick abirateron vilket ju är mycket bra. Idag ges behandlingen bara till de där standardbehandlingen inte ger någon effekt, men nu är resultaten så pass övertygande att det kanske kommer att ändra praxis, säger Jan-Erik Damber.
Analysen visar därmed att nyttan med abirateronacetat vid metastaserad hormonkänslig prostatacancer kvarstår under lång tid.
Fler spännande behandlingsresultat
PROfound-studien: Slutliga överlevnadsdata presenterats för PARP-hämmaren olaparib. Detta gäller alltså patienter med prostatacancer som inte svarar på hormonbehandling och som har hög risk att utveckla metastaserande sjukdomar, med åtminstone en förändring i BRCA1-, BRCA2- eller ATM-generna. De goda resultaten från fas 3-studien gjorde att EU:s expertpanel nu rekommenderar olaparib, som godkänns att säljas i Europa för denna patientgrupp.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
SPA-studierna: Mycket uppföljande data, bland annat redovisade biverkningar vid tilläggsbehandling med en modern androgenreceptorblockerare vid icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC).
– Resultaten visade på god livskvalitet och lite biverkningar. Nu ska diskussionerna om godkännande ske och mycket talar för att behandlingskombinationen borde godkännas för de här patienterna, säger Jan-Erik Damber.
TIPS: Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ESMO (European Society for Medical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Behandla metastaser lokalt
En annan studie som redovisades under ESMO visar effekt av lokal behandling vid metastaserande sjukdom. Resultaten från denna fas 2-studie visar att både lokal strålbehandling och kirurgi har god effekt hos prostatacancerpatienter som har ett begränsat antal metastaser.
– Det är en liten studie så vi får se, men resultatet är intressant, säger Jan-Erik Damber.
Skräddarsydd behandling
Genom genetisk testning, så kallad NGS-testning (Next Generation Sequencing), är det möjligt att kartlägga genetiska egenskaper i en cancertumör och på så vis skräddarsy behandlingen för den enskilda patienten. Syftet är att behandlingen ska ge ökad överlevnad med mindre biverkningar. Detta diskuterades under ESMO då det fortfarande saknas riktlinjer för hur NGS ska användas i onkologisk praxis.
– Kan man hitta biomarkörer kan man individualisera och ge rätt behandling från början, säger Jan-Erik Damber.
NetdoktorPro rapporterar från ESMO
Följ vår kongressbevakning från ESMO (European Society of Medical Oncology) och ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Vad återstår innan metoderna kan börja användas inom svensk sjukvård?
– Problemet är att metoderna är komplicerade och ännu inte standardiserade vad gäller biomarkörer, det finns inte tillgängliga på våra rutinlab inom vården, Dessutom är forskningen lite ”spretande” ännu och mer forskning på området måste genomföras. Det pågår en stor svensk studie (PROBIO) där man utnyttjar biomarkörer för att styra behandlingsval, säger Jan-Erik Damber.
