Interferonfri behandling i fokus för utläkning av hepatit C
Redan till nyår förväntas interferonfria behandlingar finnas tillgängliga som läker samtliga genotyper av hepatit C på kort tid. Ett första steg för att motverka epidemin av HCV, menar Ola Weiland som är professor och överläkare i infektionssjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset.
Utvecklingen av läkemedel mot hepatit C-viruset, HCV, går snabbt. Snart kommer det finnas interferonfria behandlingsalternativ som verkar på alla genotyper av viruset. De nya läkemedlen är efterlängtade, menar Ola Weiland som är professor i infektionssjukdomar och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
- Många patienter tål inte att behandlas med interferon, andra har haft kontraindikationer för interferonanvändning och vissa vill inte genomgå behandlingen. Främst på grund av stora biverkningar.
Han nämner en rad bieffekter, däribland illamående, extrem trötthet och psykologiska besvär.
Enkät om RS-virus
Just nu genomför vi en enkät för primärvårdsläkare gällande RS-virus. Vi vore tacksamma om du ville genomföra enkäten, det tar bara några minuter och dina svar är anonyma.
Utläkning av hepatit C efter 12 veckor
Redan nu finns de nya interferonfria läkemedlen tillgängliga. Standardtid för behandling är satt till 12 veckor, men i vissa studier har utläkning redan setts efter åtta veckor. En stor skillnad jämfört med nuvarande behandlingstider som kan uppgå till cirka 48 veckor.
- Dessutom är bieffekterna små, eller nästan obefintliga, med de interferonfria läkemedlen. Det är därmed en betydande skillnad.
Med de nya behandlingsalternativen blir det troligtvis enklare att vårda större grupper av patienter. Ett första steg för att motverka HCV-epidemin, menar Ola Weiland.
Studier av interferonfria behandlingar har visat minst 90-procentig utläkning hos patienter av både genotyp 1, 2, 3 och 4. Vilken utläkningseffekt som de nya läkemedlen har på patienter med avancerad leversjukdom, eller cirros, är svårt att avgöra eftersom antalet behandlade är relativt begränsat i dagsläget.
Resultat från en fas III-studie som omfattade 380 patienter, där en trippelkombination av direktverkande antivirala läkemedel användes, redovisar dock lika goda resultat för patienter av genotyp 1a och 1b som hade Child A-cirros.
Quiz om pneumokockvaccin
Som ett led i att förse professionen med den senaste kunskapen erbjuder NetdoktorPro nu ett quiz om pneumokockvaccination. Välkommen att genomföra quizet!
Ola Weiland tror att framtidens behandlingar mot hepatit C kommer utgöras av två eller flera läkemedelsklasser, med direkt antiviral verkan, som kombineras. Exempelvis nukleotidanaloger (NUC), icke-nukleotider (NNUC), proteashämmare (PI) eller NS5A-hämmare.
Tabletter istället för injektioner
Ett flertal proteashämmande läkemedel mot hepatit C är under utveckling, ett har nyligen godkänts i maj månad i år. Men hittills har bara en nukleotidanalog fått godkänt av EMEA, Europeiska läkemedelsmyndigheten. Detta skedde tidigare i år.
De nya interferonfria läkemedlen mot hepatit C är ett resultat av närmare 20 års forskning och det ligger stora resurser bakom utvecklingen. Ola Weiland är säker på att interferonfria behandlingar helt kommer ersätta de interferonbaserade i framtiden. Han nämner att de nya läkemedlen är i tablettform, till skillnad mot dagens interferonbehandlingar som injiceras.
- Ingen kommer att vilja ha de gamla medicinerna sedan. Det är jag övertygad om.
Tror du att de nya behandlingsalternativen kan få bukt på HCV-epidemin? Kommentera gärna under artikeln.
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Första vaccin mot RS-virus nära godkännande
Idag saknas både godkänd behandling och vaccin mot RS-virus, men tack vare intensiv forskning kan det snart bli ändring på det. EMA ställer sig nu positiva till ett första vaccin mot sjukdomen.
-
Postcovid: Symtom, riskgrupper och varför vi behöver lära oss mer om tillståndet
Postcovid är ett tillstånd där en person har kvarstående symtom eller sena besvär efter covid-19. Hur många i Sverige som lever med tillståndet är inte klarlagt och symtomen för de drabbade kan variera stort. – Det är förmodligen inte samma mekanismer som ger upphov til...
-
Vätska, proppförebyggande och syrgas bör sättas in tidigt vid svår covid-19
Idag har vi mycket mer kunskap om hur vi ska behandla covid-19 hos personer som drabbas hårt av virussjukdomen, jämfört med vad vi hade i början av pandemin. Med dagens behandling kan man bota väldigt många. Men vi får inte slappna av och luta oss tillbaka, istället bör...
-
250 virusforskare arbetar för att hjälpa sjukvården förhindra virusorsakade sjukdomar
– Vår målsättning är att forska fram nya och bättre verktyg och kunskap till sjukvården, så att sjukvården kan upptäcka och förstå, behandla och förhindra virusorsakade sjukdomar, säger Niklas Arnberg, Professor i virologi vid Umeå universitet och ordförande för Virus- ...
-
Infektion vid intravasala katetrar
-
Genital klamydiainfektion hos kvinnor
Klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara bakteriella infektionen både globalt och i Sverige. De flesta är asymtomatiska men vid symtom ses oftast vaginal flytning och lättblödande cervix täckt med mukopurulent sekret.
-
Förkylning