Sjukvården måste satsa mer på hepatit C

Förra året godkändes fyra nyutvecklade läkemedel mot hepatit C och i år kommer ännu fler. Läkemedlen är ett genombrott inom behandling av hepatitsmitta, menar Soo Aleman som är specialistläkare inom gastroenterologi och hepatologi samt docent vid Karolinska universitetssjukhuset. Hon är även med i expertgruppen som tagit fram nationellt kunskapsunderlag för behandling av hepatit C (behandlingsrekommendationer) i samarbete med Läkemedelsverket och Referens-gruppen för antiviral terapi (RAV). Dessutom är hon expert åt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i fråga om nationellt ordnat införande, och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i fråga om subvention av läkemedel mot hepatit C. 

– Läkemedlen mot hepatit C är revolutionerade. För första gången kan patienter med levercirros eller leversvikt botas utan att behöva genomgå interferonbehandlingar som kan orsaka svåra biverkningar hos patienterna. Dessutom är utläkningsfrekvensen hög med 90-95 procents chans till botad hepatit C-infektion, säger hon.

Ojämlik vård av landets hepatitsjuka

Skillnaden är stor mellan interferonbaserade läkemedel och de nya behandlingarna som verkar på viruset i olika delar av livscykeln. Därmed kan bestående skador som tidigare orsakades av interferonbehandlingar, såsom exempelvis autoimmuna tyroideasjukdomar, undvikas hos patienten. Det innebär att personer som tidigare var uteslutna från behandling, däribland patienter med gravt psykiatriska sjukdomar, svår epilepsi och leversvikt, kan behandlas. Men i nuläget får långt ifrån alla hepatitsjuka tillgång till de nya läkemedlen. De ska endast subventioneras för patienter med avancerad levercirros, samt till personer som väntar på organtransplantation eller har fått extrahepatiska skador i samband med infektionen. Ett beslut som TLV tog tidigare i höstas.  

– Jag skulle självklart vilja se att alla patienter med början till leverskador får tillgång till de här behandlingarna, och helst så fort som möjligt. Det ska inte behöva gå så långt som till levercirros eller leversvikt.

Soo Aleman jämför scenariot med individer som lider av diabetes typ 2. 

– Det är som att diabetessjuka först får behandling när sjukdomen resulterar i avancerade komplikationer, så skulle det aldrig gå till. Men det generella synsättet på hepatit C är annorlunda. Kanske på grund av att det krävs en sådan satsning från sjukvården med stora engångssummor på kort tid.

Hon hoppas att det blir priskonkurrens mellan läkemedelsbolagen. På så sätt blir läkemedlen mot hepatit C billigare och därmed kan fler patienter få tillgång till dem i framtiden.

– Sjukvården behöver satsa mer resurser för att bota de som är allvarligt sjuka i hepatit C, vi kan inte vänta och skjuta upp problemet till senare. Det här är en av få kroniska sjukdomar som vi kan bota på ”one hit”, och framtida kostnader kan undvikas genom att behandla nu. Det kan vara mycket mer kostnadseffektivt än att ge bromsande mediciner år efter år.

Hon nämner även att vården av hepatitsjuka är ojämlik i landet. Exempelvis har vissa landsting inte velat erbjuda behandling för patienter med svår leversjukdom, eller så har man haft restriktioner på hur många som får behandlas. Förmodligen på grund av priset, uppskattningsvis kostar en behandling i genomsnitt 600 000 kronor per person.

Typiska patienten är en vanlig arbetare

I dag lever närmare 40 000 svenskar med hepatit C. Av dessa har ungefär 4 000 personer skrumplever och 6 000 avancerad leversjukdom. Många av de drabbade i hepatit C är sedvanliga personer som arbetar, påpekar på Soo Aleman.

– Det är den typiska patienten som kliver in på min mottagning. Personen kan ha testat droger enstaka gånger under eran med flower power under 60–70-talet och därmed fått infektionen. Och nu, 40 år senare, har viruset orsakat en avancerad leverskada. Det finns även patienter som har smittats i sjukvården via blodprodukter eller blodtransfusion. De med blödarsjuka, som kan ha fått virussmittat koagulationspreparat, är extra hårt drabbade av hepatit C. Långt ifrån alla dessa patienter kan få behandling i dag, säger Soo Aleman.

Hepatit C leder vanligtvis till svåra komplikationer som levercirros eller hepatocellulär cancer.

– Det är när patienten väl utvecklat skrumplever som helvetet brakar loss. För varje år med skrumplever ökar risken för hepatocellulär cancer och leversvikt.

Tidigare fanns föreställningen att skrumplever är ett permanent tillstånd. Men det är inte alltid fallet och skrumplever kan regrediera efter lyckad behandling, menar Soo Aleman.

I grannlandet Norge har man satsat över 300 miljoner kronor för att kunna behandla fler hepatitsjuka med de nylanserade läkemedlen. Soo Aleman hoppas att även Sverige satsar på ett tydligt sätt.

– Patienterna har väntat så länge på den här behandlingen. Och vi läkare med.

Tycker du att svensk sjukvård måste satsa mer på hepatit C? Kommentera gärna direkt under artikeln.