Toppnyheter inom hepatitområdet

Tidigare erbjöds DAA-läkemedel endast till de svårast sjuka med levercirros eller nästan levercirros. Men sedan 2018 har samtliga patienter i Sverige med kronisk hepatit C, HCV, erbjudits en åtta eller tolv veckor lång behandling. För patienter med avancerad leverskada har prognosen förbättrats avsevärt, tack vare de nya läkemedlen, och patienter som egentligen varit i behov av en organtransplantation har i vissa fall kunnat avstå.

– Patienter som är så dåliga att de skulle behöva transplantation blir lite bättre på grund av de nya läkemedlen och slipper kanske transplantation. Så de här läkemedlen har ju varit en jättevinst, säger Ola Weiland, senior professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet.

Fördelaktigt med DAA-läkemedel vid avancerad skada

En kohortstudie från 2016 varnade om användningen av DAA-läkemedel vid hepatocellulär cancer, HCC, och hepatit C. Resultaten visade en högre risk för att utveckla en aggressivare cancer tidigare i sjukdomsförloppet, jämfört med behandling utan DAA-läkemedel. År 2017 kom dock en studie som visade motsatsen, att risken för aggressivare cancer minskade för patientgruppen. En utläkning av hepatit C-infektionen minskade även risken för levercancer med 71 procent.

– De som har mest avancerad skada har en större risk för tumörer. När man tog bort “confounding factors” så fanns det ingen risk att behandla med DAA-läkemedel, utan snarare tvärt om, det minskade risken för tumörer, säger Ola Weiland.

Det visade sig också att DAA-behandling inte är sammankopplat med högre risk för HCC jämfört med tidigare behandling med interferonsprutor.

– Innan DAA blev tillgänglig kunde man inte behandla de med mest avancerad skada som inte tolererade IFN behandling. Idag kan även patienter med avancerad sjukdom behandlas med de nya direktverkande antivirala läkemedlen.

Läs även: Ulla levde med kronisk hepatit C i 35 år

Möjliggör fler organtransplantationer

HCV-infekterade organ ses inte längre som icke användbara inom medicin. En studie som publicerats nyligen visade att man kan använda HCV-infekterade organ för organtransplantation, trots smittan, tack vare de nya DAA-läkemedlen.

– Det har minskat transplantationsköerna. Förr fick man inte använda organ som var infekterade med hepatit C, men det kan man göra idag om man gör det på rätt sätt och bara använder organ som ännu inte fått någon påtaglig skada. Det är också ett viktigt framsteg.

Statiner minskar risk för cancer

Patienter med kroniska hepatiter riskerar att få tumörer utan behandling. En registerstudie tittade på om patienter med kronisk hepatit C som behandlades med statiner, alltså fettsänkande mediciner. En av två typer av statiner, lipofila statiner, visade sig minska risken för cancer med tre gånger.

– Det var intressant och då ställer man sig frågan, ska man kanske behandla en kronisk hepatit C med avancerad skada med statiner för att minska risken för tumörer? säger Ola Weiland.

Läs även: Medicinsk översikt hepatit C

Vaccination ligger långt fram

Hepatit B är en enormt utbredd sjukdom med omkring 200 miljoner bärare världen över. Tack vare att det finns vaccination mot hepatit B kommer sjukdomen på sikt förhoppningsvis att försvinna, påpekar Ola Weiland. Ett framtidsscenario som inte är lika troligt för hepatit C. Ola Weiland menar att det är svårare och en större utmaning att ta fram ett vaccin för HCV och en minst lika stor utmaning som att ta fram ett vaccin för HIV.

– Det är väldigt svårt att göra, minst lika svårt som det är för HIV. Det ligger tiotals år fram i tiden. Det finns inget bra vaccin som inom de närmaste tre åren skulle kunna göra skillnad, tyvärr, säger han.

Läs även: Här använder de sprutbytet för att nå hepatit C patienter

Eliminering av HCV i de nordiska länderna

WHO:s mål är att HCV ska vara utrotat runt om i världen senast år 2030. Flera länder har kommit långt och uppfyller kraven redan idag. Bland de nordiska länderna är det Island som tar täten med sin låga population på omkring 300 000 invånare. 

– Island har hunnit längst bland de nordiska länderna, de fick gratis medicin av ett läkemedelsföretag och har ett bra system för hanteringen av hepatit C på nationell nivå. 2000 infekterade kan de behandla bort på ett år. Så där räknar man med att man kanske eliminerar HCV från Island redan 2020.

Folkhälsomyndigheten publicerade i juni 2019 rekommendationer om hur arbetet i Sverige bör bedrivas för att nå WHO:s mål. En nationell handlingsplan är på god väg att realiseras, menar Ola Weiland.

– Jag tror vi är på god väg även fast vi inte har en nationell handlingsplan färdig på pränt. Vi har i Sverige behandlat snart 15 000 patienter sedan man fick de här läkemedlen. Utläkningsfrekvensen sedan man började använda de här läkemedlen är över 95 procent, så det går bra. Men det gäller att hitta de med HCV som är svåra att hitta, som inte finns i registren och inte själva söker sjukvård.

Större fokus på injektionsmissbrukare

Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer kommer man åt den svårnådda patientgruppen injektionsmissbrukare genom bättre tillgänglighet av behandling på sprutbyten och LARO mottagningar samt genom mobila verksamheter. Under HIV- och hepatitkonferensen diskuterades hur viktigt det är att lägga fokus på just de här patienterna.

– Man måste komma åt de som är svåra att komma åt och som driver epidemin, det är intravenösa missbrukare. För att lyckas behövs det sprutbyten och opiatsubstitutsbehandling. En viss återfallsfrekvens finns och man får vara beredd på att behandla patienter igen.